gamlingar
Jaha, detta inlägget har länge varit påväg, men nu är det klart. Vill börja och säga att jag är så trött på att höra att vi ungdomar är bortskämda och klagar på allt. Allt var värre förr, alla jobbade ”jämt”, hade aldrig ont, klagade aldrig, fick stryk i skolan osv..
Jag ställer mig ofta frågan; varför anklagas nu vi ungdomar för detta? Nu har utbildning blivit en del av vårt samhälle, om man inte går ut gymnasiet har man knappt möjlighet att plugga vidare. Väldigt svårt att få jobb, vi har inget alternativ. Skolan är ett måste, annars blir man klassad som misslyckad. Ni (gamlingar) kunde däremot hoppa av skolan i sjuan, åttan eller nian och börja jobba. Jag förstår verkligen att inte alla började jobba för att man ville och tyckte det var kul. Men oftast har man ett val.
Nu frågar jag mig; varför har det blivit såhär? JO, TEKNIKEN DRIVER OSS FRAMÅT. Arbeten blir simplare, krävs inte lika mycket arbetskraft, därför söker man allt mer kvalificerade människor till arbeten. Det finns ofantligt med linjer att välja bland. Dels för att vi ska kunna få skickligare samt utbildade människor till arbeten.
Detta är inte lätt för oss, jag vågar nog säga att vi blir slagna psykiskt istället för fysiskt i skolorna. Det ställer hårda krav! Jag själv föredrar att lära mig praktiskt. Jag tror att man lär sig mer på att praktisera än att bara läsa sig till allt!
Det är icke vårt fel att de såkallade curlingföräldrar skämmer bort oss, som de nu säger att de gör. Jag kan tänka mig att det var hårdare att leva förr bland annat med aga. Respekten är inte likadan nu som då.. Tyvärr stundom.
Påtal om respekt;
En dag när jag skulle åka buss, så satte jag mig på en ledig plats, obs det var den sista! Då kommer en gammal gråhårig bitter tant med en röd basker in i bussen suckar och pustar, kollar sig omkring lite sådär surt och förtvivlat. Jag la märke till denna tant och tänkte för mig själv, bästa att resa sig upp och giva bort min plats.
I samma veva som hon kommer mot mitt säte reser jag mig upp och säger; du kan sitta här om du vill och log, sådär trevigt som man gör till äldre människor.
Tillbaka får jag ett trumpet svar; tycker du att jag ser så gammal ut, jag klarar väll av att stå. Okej, tänkte jag och blev minsann lite bitter och visste inte vad jag skulle ta mig till!? Skulle jag sätta mig ner igen eller visa att jag minsann också kunde stå?
Ställer mig frågan, vad är moraliskt rätt?
Efter cirka fem minuters resande så stod vi fortfarande upp, båda två, gissa vem som satte sig? Inte var det jag i alla fall. Vet inte om det är moralsiskt rätt, det får ni själva avgöra!
Ibland kan jag hålla med er gamlingar om att många ungdomar inte sköter sitt jobb pga, teknik. Datorer och framförallt mobiltelefoner. Jag förstår att det är respektlöst att ta fram sin mobiltelefon på jobbet och spela spel. Men, tyvärr så finns det många sådana ungdomar! Där har respekten verkligen flugit sin kos. Men jag är så trött på att ALLA varenda ungdom blir dragna under samma sträck. Är det vårat fel att mobiltelefoner är det största och mest praktiska sättet att kommunicera nuförtiden? Är det inte framtiden; kommunicera - utan svårigheter?
Dels har det lite med skolan att göra, i somliga skolar ser lärarna gärna att man ska ha sin mobiltelefon med sig till lektionerna för att använda sig utav sin miniräknare. Hm. Redan där visar det eleverna att det är okej att ha sin mobiltelefon, under lektionstid.
Ett bra exempel på att vi blir mer subjektiva är ju bara skolan, man ska välja bland hundratals linjer och när man har prov så får eleverna själva boka in ett datum som passar. Lärarnas syssla?? Skulle förktorta det såhär: Allting blir mer krävande; samhället, skolor, yrkeslivet, och då kräver vi 90-talister också mer, rättså logiskt må jag säga.
Till alla (fyrtio)-femtio-sextiotalister (över lag);
Lev i nuet, försök att hänga med, man tjänar inget på att bakåtsträva, inte hela tiden i alla fall!! Tänk på att det är vi som kommer föra allt vidare, säg ett hej till framtiden!!! Sluta vara bittra, försök att lära er, sluta åtminstone faxa, börja maila!!
Måste bara säga att faxen är från 1843! ARTONHUNDRAFYRTIOTRE, då vill jag påminna er om att vi lever på 2000-talet nu! Den skotske urmakaren och uppfinnaren Alexander Bain var urball då, men nu finns det häftigare grejer, ska ni veta!
begreppet helg
Vad menar man egentligen med helg?
Det här kan problematiseras vad innebär begreppet helg? Är det något för alltid fastslaget eller är det vår kultur och våra normer som har skapat ordet och företeelsen helg? Helg finns ju enbart som en motpol till vardag. Det här skapar en skenbar dikotomi som för vissa kan te sig oföränderlig, men som i själva verket bygger på förlegade idéer från det patriarkala feodalsamhället.
Kanske är det att värna om kärnfamiljen. Jag tror att ordet helg har modifierats med tex. kristendomens alla traditioner som jul och påsk och andra storhelger. Helg=vila.
Men det måste finnas något annat svar. Jag måste fundera vidare..
Någon som vill dela med sig?
kantianskaschopenhauersk filosofi
Skrev ett inlägg om smartheten själv för ett tag sedan, Arthur Schopenhauer!
Självaste Schopenhauer ansåg att han korrigerade och fullbordade Immanuel Kants verk. Han gjorde så att en ny slags filosofi fick existens vid namn, kantianskaschopenhauersk filosofi istället för två olika, kantisk filosofi och en schopenhauersk filosofi slog han ihop dessa och fick alltså kantianskaschopenhauersk filosofi. Smart, minsann! Han föddes 1788, redan vid tjugoårsåldern skrev han sitt mästerverk "världen som vilja och föreställning".
Schopenhauer ansåg dock inte att Kant hade rätt i allt han filosoferade kring utan Kants misstag var den logiska utgångspunkten, alltså kritik mot Kant, blev Schoupenhauers filosofi. Den gick helt enkelt ut på att han utvecklade och korrigerade Kants idéer. Schopenhauer tyckte att Kant hade helt rätt när han delade in den totala verkligheten i den fenomenella och den noumella världen dock kan inte den noumella världen bestå av ting, i pluralis, alltså tingen i sig själva. Detta beror ju på att det måste existera en differentiering och det är endast möjligt i en världe som innehaver tid och rum.
Om ETT ting ska vara skilt från ETT ANNAT TING måste dessa ting vara skilda åt varandra antingen i tiden eller rummet, annars blir det samma ting. Noumenom (tinget i sig, oberoende av att uppfattas) kan därför inte vara orsak till fenomen. Tid och rum kan enbart existera i den fenomenella världen.
Schopenhauer påståd att under hela vår levande tid är slavar under våra begär och hinner knappt tillfredställa det ena förrän ett annat intar dess plats. Vi är helt enkelt otillfredställda och tillvaron en källa till lidande för oss individer. Dock att säga, Schoupenhauer har blivit betraktad som den store pessimisten. Men samtidigt känner jag att, han har rätt. Vi lever under våra begär och måsten.
Hoppas att du har fått en inblick utav min favoritfilosof (just nu i alla fall). Han var så fruktansvärt smart och en extremt kreativ systembyggare och skrev romaner sprudlande kvickt, då en del meningar plockats ut och publicerades i små samlingar, nästan som de vore aforismer.
Måste bara berätta att han påstod att konsten skänkte den enda kunskap som inte är underordnad viljan, och därmed ansåg han att konsten var den enda tillflyktsorten från en värld utan förnuft. Kolla bara på Anna Odell.
hej.
